Läget (nu blir det sådär långt och egoterapeutiskt igen).

Vardagen. Jobb och förskoleklass. Kvällar då barnet är helt slut av alla nya intryck och långa dagar på fritids och ändå inte somnar. Andra föräldern jobbar en massa kväll och nu börjar jag känna mig sliten, trots att de senaste veckorna har gått förvånansvärt bra (och jag har aktivt jobbat för att hitta återhämtning varje dag). Och ett stort, viktigt och spännande beslut är taget!

Och så kommer några dagar i rad då jag har kvällsansvaret och de tär på mig. Jag tror att det beror på att  1) Jag behöver komma iväg på morgonen för att hinna jobba färdigt på jobbet innan jag måste passa en hämtningstid på fritids så jag går upp tidigare än andra dagar 2) Det blir alltid så att jag får skynda mig till fritids och att skynda gör mig trött 3) Kvällen är fullt upp med att laga middag, umgås, få barnet redo för att lägga sig samt natts barn. Jag menar inte att detta är negativt, inte alls, men det är inte återhämtning. 4) Barnet har fortfarande sommartider i kroppen och somnar först bortåt tio lika med inte mycket utrymme för att landa i soffan och varva ned under kvällen samt 5) Den i våras fungerande nattningsritualen har nu blivit snarare ett  nattningskaos. Barnet vill inte ligga ensam alls (utan tyckte om att vi i somras oftast lade oss tillsammans alla tre eftersom vi prioriterade att få sova på morgonen utan väckarklocka och om lilltigern får sova så länge på morgonen så somnar hon inte förrän tio-elva på kvällen så det var ingen ide att natta henne tidigare). Så vi varvar helt ogenomtänkt kvällar då en av föräldrarna ligger bredvid henne hela kvällen med kvällar då vi envisas med att hon ska ligga ensam och lyssna på ljudbok (så som hon gjorde i våras) och då är det ett evigt ropande och barnet som skapar alla möjliga anledningar till att komma upp.

Jag upplever dessa dagar som dagar med noll återhämtning. Och flera sådana dagar i rad är dåligt för min energinivå. Plus att helgen var en socialt intensiv helg med tre sociala grejer på två dagar. (Barnkalas, vuxenkalas samt en fb-träff).

Jag har när jag checkat av med mig själv hur jag mår de senaste veckorna konstaterat att jag mår bra! Nu börjar jag känna att jag mår inte så bra igen sedan några dagar. Med varningssignaler som 1) Det tar längre tid att somna på kvällen 2) Jag känner mig inte utvilad på morgonen samt den där sega ofokuserade känslan som håller i hela dagen och som gör att man även är ofokuserad och mest hoppar runt mellan grejer 2) När jag börjar känna mig avundsjuk, missunnsam  och småbitter, den där osympatiska känslan som lätt kommer när jag är för trött 3) tillsammans med den där känslan av att jag är dålig (och rent utav helt värdelös, speciellt på jobbet) som också är så mycket mer nära när jag är för trött 4) Jag har börjat känna mig sådär stressad på kvällen när barnet inte somnar så att det sticker i läpparna samt 5) Jag har börjat stressäta igen. När barnet somnat, framför allt. Sådär impulsivt att jag plötsligt står där med en mugcake i handen utan att riktigt ha tagit ett beslut om det.

Och dagens strategi nummer 1 är att jobba hemma. För att i alla fall få lugn och tystnad och slippa prata med människor. Och vara snäll mot mig själv. So what om det blev en veganchokladhallonmugcake till lunch. Det är okej. Jag vet att det går över.  Strategi nummer 2 är det här självterapeutiska blogginlägget att aktivt kolla av läget, konstatera att det inte är bra och välja strategier för kort och lång sikt. Strategi nummer 3 är att ta en ordentlig paus i eftermiddag med ljudbok, spikmatta, tyngdtäcke och en timme slummer före hämtning på fritids. Strategi nummer 4 är att ha middagen bestämd och veta att den är mycket enkel att laga och det får vara okej om det blir en filmkväll i kväll. Att se på film med lilltigern i famnen är faktiskt också kvalitetstid.  Strategi nummer 5 är att ge upp att få en egenstund på kvällen utan gå och lägga mig tidigt tillsammans med dottern och när hon lyssnar på min ljudbok så lyssnar jag på min (för nu har det högre prioritet att jobba på att må bra, ta itu med nattningsrutinerna får bli sedan)  samt strategi nummer 6 att antingen jobba (på det återhämtande ineffektiva sättet med många pauser där jag ändå får någonting gjort i slutändan) på söndag eller skicka iväg resten av familjen på utflykt (för att få lugn och ro, att vara på jobbet en söndag kräver mycket mindre energi än att vara med familjen).

Advertisements
Posted in Uncategorized | 2 Comments

Jag är så galet modig!

Som tackade ja till ett 40årskalas trots att jag inte skulle känna någon förutom födelsedagsbarnet och inte ens henne särskilt väl. Men jag vågade! OCH minst lika viktigt – jag kände att jag hade energiresurser nog för att klara av det. Och det blev en trevlig kväll! Nu är jag dock trött speciellt som jag dessutom var på barnkalas med lilltigern i flera timmar dessförinnan.

Posted in Uncategorized | 1 Comment

Vardag

Vardagen har börjat och allt är väl. Förra veckan var en sådan härlig vecka när det är helt lugnt på jobbet. Inte många där. Denna vecka blir nog inte fullt lika trivsam. Känns ok i alla fall och det känns som om jag faktiskt lyckats med att vila under semestern det här året!

Posted in Uncategorized | 1 Comment

På resande tass…

image

image

Är inne på min tredje semestervecka redan, efter en hittills mycket bra semester. Inte så mycket sol kanske men desto mer återhämtning. Kan det vara första semestern sedan jag blev förälder som jag faktiskt känner att jag laddar batterierna? (Hemligheten är att skicka barnet på dagläger och i övrigt inte resa runt så mycket.) Jag har två veckor kvar dock förutom denna då vi är bortresta, då jag är ensamledig förälder så jag hoppas att jag fortfarande mår lika bra efter det.

Posted in Uncategorized | 1 Comment

Och nu mår jag bättre igen.

Efter mitt förra inlägg så hade jag en hel-ledig dag hemma. En sådan när familjen är bortrest och jag inte stoppar näsan utanför dörren på hela dagen. Jag jobbade lite, men vilade desto mer. Och sedan var jag på banan igen!

Och jag tänker igen att det som är så svårt egentligen är så lätt. Det handlar om energi. Antingen finns det och då mår jag bra. Eller så har den tagit slut och då mår jag dåligt och då behöver den fyllas på. Ju mer slut den tar desto mer återhämtning krävs. Ju mer slut den är desto svårare är livet om jag fortsätter utan att ta hänsyn till det. Ju mer slut den är desto större är chansen att det krävs mer än mig än vad jag klarar av och det ger ångest. Klart det ger ångest. Och utrymmet för återhämtning finns inte automatiskt. Jag måste skapa det.

Lite sista jobb som måste göras i helgen och på måndag börjar semestern! Fem veckor! Första fem semesterdagarna är lilltigern på dagläger, vilket jag tror blir roligt för henne, och det blir utrymme för återhämtning för mig. Det tror jag blir bra!

(Jag HAR blivit bättre på att skapa utrymme för återhämtning!)

Posted in Uncategorized | 1 Comment

Hur man gör för att må sämre.

Ta en något utmattad och överstimulerad hjärna. Sätt den i arbete, gärna med någonting som känns svårt. Trötta och överstimulerade hjärnor fokuserar inte så bra och upplever saker mer kaotiskt. Lägg till en deadline och dess medföljande stress som mångdubblas av det trötta ofokuset och ansträngningen att trots allt pressa ur sig fokus och prestation vilket tar ännu mer energi och gör en ännu mer trött och ofokuserad och stressad så att man pressar sig själv hårdare vilket gör en tröttare och mer ofokuserad och mer stressad och … Och så fortsätter man i den negativa spiralen tills man mår dåligt på riktigt.

Trots att man egentligen inte mådde dåligt från början, utan bara var trött. För att det varit lite för mycket, för att man har en hjärna som lätt blir trött, av intryck och vardag. Det var såhär jag kraschade då, för snart två år sedan efter en lång sådan period.

Hur ska man hitta återhämtning när det hela tiden kommer nya stressmoment? Grejen är ju också att när jag är utmattningsnära, då blir stressmomenten så oändligt många fler. Bara det att välja kläder på morgonen blir ett stressmoment.

Puh, vilken morgon vi hade. Lilltigern fick ett stort tokbryt från ingenstans över att vi bara hittade en hårsnodd, när hon hade tänkt sig att ha två flätor och hon vägrade att gå någonstans utan två flätor och vi stressade ihop allihop för det fanns en buss som måste hinnas med för att inte missa tåget som skulle ta fru och dotter på minisemester på tu man hand. De hann med bussen, hon lugnade ned sig och jag tror att de kommer att få det bra. Men sådana sammanbrott, som vi tack och lov inte har så ofta nuförtiden, är så energidränerande, för oss alla. Så fort de kommit iväg så skyndade jag mig för att hinna till ett möte på jobbet, som visade sig vara inställt. Redan där kände jag mig ur balans.  Och sedan har jag ägnat all min energi åt att jobba och ingen energi åt att jobba på att må bättre. Lika med inte ett vinnande koncept, men vad gör man?

Jag har bestämt mig för att sluta tidigare i alla fall, det vill säga snart. Sedan blir det soffa och glass  (ja, jag tänker unna mig själv den destruktiviteten idag utan att ha dåligt samvete över det. Självklart blir ingenting bättre av att överdosera socker, men jag hade kunnat missbruka värre saker) och netflix resten av dagen. Tidigt i säng med en ljudbok och ingen väckarklocka i morgon. (Kommer ändå bli väckt av katterna vid sextiden, men jag kan ju försöka i alla fall att sova ut).

Posted in Uncategorized | Leave a comment

trött igen

Och här kommer ytterligare ett egocentriskt inlägg som är mest för mitt egen skull, för att ha koll på hur jag mår och vad som hänt. Jag vaknade i morse med den där knäckta känslan, när man vaknar och inte känner sig det minsta utvilad och inte förstår hur man ska orka med dagen.

Jag kan förstå varför. Anspänning, sociala utmaningar, en rejäl dos tänk och projektplanering och förberedelser, flera kvällar med barnansvar (=hela dagar utan utrymme för någon vila att kompensera ansträngningen med, speciellt då sommarljuset trots mörkläggningsgardiner inte är bra för lilltigerns sömn). Och midsommar.

Idag har jag haft möjlighet att vila några timmar. Och sedan så har jag skyllt på jobb och varit på jobbet några timmar bara för att få vara ifred. Jag jobbar på att inte ha skuldkänslor för att jag flyr hemmet. Att det är jag som tar hand om mig själv efter en jobbig vecka.

Idag mår jag inte bra, men klarar mig rätt så bra från att inte gå ned mig i det. Tack vare att det inte krävs så mycket av mig idag, det finns utrymme för att aktivt jobba för att må bättre. Jag känner den där hudlösa ledsenheten och den där iskalla ångestkänslan i magen som vissa tankar utlöser som hänger så mycket ihop med känslan av utmattning.

Tillsammans med den där känslan i kroppen, av att den gör ont, att kinderna hettar på det där sättet som de bara gör när jag är trött på det här sättet, att den där lågt-blodsockerkänslan-eller-vad-det-är finns där trots att jag äter.

Jag hoppas att “energibaksmällan” inte håller i sig länge den här gången. En av mina strategier är att jag planerar in att jobba nästa helg om det behövs, för att avlasta mig under veckan. Så att jag ska slippa hamna där att jag pressar ur mig själv det sista jag har bara för att jag måste bli klar med vissa saker innan jag går på semester. Dessutom så åker fru och barn, som redan är lediga, iväg några dagar nästa vecka vilket betyder vilotid för mig på kvällarna.

DSC_0816

Jordgubbar med bananglass! (gjord på enbart frusen banan, mixad och sedan uppfluffad med elvisp. Blev oväntat bra)

DSC_0809

Och midsommar firade vi på midsommardagen, molnen till trots så regnade det faktiskt inte förrän vi åkte hem.

Posted in Uncategorized | Leave a comment